Ambivalenta pojkar

Jag tänkte att den nya månaden skall bli en start för en följetång här på ambivalenta, Veckans Särskrivning.
Vi i ambivalenta kommer sedan att utsé månadens bästa..
Svårare än så är det..

Veckans särskrivning:



Ejendals arena tänkte att dom skulle investera i nya skyltar till cafeterian..
En ny meny presenterades även med skyltbytet. En del av godsakerna som dom erbjuder är:
Mjölk Choklad
Dubbel Da"j"m
Dubbel Japp
Mjölk Choklad "Rulle"

/ Jr. V

Satt här för en tid sen och spelade GTA IV. Min far beskådade det hela och plötsligt kom diskussionen upp.

När jag spelar GTA så får jag någon typ av skuldkänsla när jag skjuter en oskyldig person på gatan helt oprovocerat. Vad ska man då inte ha om, låt oss säga, 20 år? Idag, 2009, är spelen sjukt verklighetstrogna på alla sätt, grafiken är snudd på verklighet och skuldkänslorna för att ha dödat en kille på gatan gör en rädd. Låt oss säga om en 20 år då, när grafiken utvecklats ännu mer, hur tunga skuldkänslor ska man inte ha då?

Det är väl bara Flink och grabbarna som skulle kunna spela ett sådant här spel om 20 år när grafiken har utvecklats så att man undrar om dom filmar live eller om det var ett tv-spel man höll på med..

Jag tror att grafikens utveckling kommer bli slutet för våldsspelen..

En bieffekt till som jag får av att spela GTA är att när jag kör bil så har jag inte riktigt släppt spelet. "nej det är ingen polis i backspegeln, skönt, annars hade jag fåt lov att köra ifrån han"...





/ JR. V

...Earth Hour var egentligen till för att alla skulle kunna känna sig som en familj.
för mellan 20.30 och 21.30 igår kväll hade alla släckt överallt!










//A (som måste gifta sig med en göteborgska)

Igår spelade jag en viktig kvalmatch som vi lyckades vinna. Som vanligt efter matchen är den första jag ringer pappa för att växla några ord om matchen, få refklektera över vad man gjort och så vidare då min pappa spelat på hög nivå och har stor kunnande och är en min största förebild, även om jag aldrig skulle erkänna det för honom. Men min pappa har också ett syndrom, som kännetecknar många svenskar, en sida som jag också kan ha en släng av, negativitet. Som samtalet igår, jag börjar prata om matchen i allmänhet som vi vann och hur det gick för mig och så vidare. Pappa lyssnar och är förstående men till slut blir det för mycket positivt snack och det måste tydligen komma en negativ kommentar. "Ja men såhär skulle ni ha spelat i dom andra matcherna också, då hade ni legat först i den där serien". Ja jo det är klart det, men det är svårt att få en match ogjord och dessutom när han säger det låter det nästan som hans förtjänst, eller hans idé att spela som vi gjorde för att vinna. Det man istället kan fundera över är varför man inte istället säger; -Fan va bra, håll i samma spel på fredag så vinner ni då också! Nej det ska ses bakåt och det ska sättas upp backspeglar här och där! Nu tog kanske inte detta så hårt igår på mig men jag fick mig en tankeställare, varför man inte kan få behålla det positiva nångång utan det ska hela tiden vara ett MEN nånstans....
Nu är inte bara min pappa bra på det här, utan det var bara ett exempel. Jag har alldeles för många i min närhet som bara ser det dåliga! -Ååh idag är det fint väder ute! -Jaha, men imorgon blir det regn!
Nu är jag kanske själv inte världsbäst på att vara positiv, det vet jag mycket väl, men är det någon sak jag verkligen lärt mig av mina månader i värmland så är det att om är positiv så går livet mycket lättare och man mår mycket bättre. Det säger sig självt kanske men för alldeles för många så är det inte självklart. Det handlar om att se möjligheter, inte omöjligheter. Är man positivt inställd så kan man ta negativa händelser bättre, för man har fram till dess mått bra, istället för att förutbestämma att det ska gå åt helvete och leva efter det för att sedan kunna säga " Vad var det jag sa?!"

Nu ska jag gå emot mina principer och göra så jävla ont och avsluta med ett citat på engelska.

"If I'm wrong I am right"- Chasing pavements (Adele)

//V

  

med risk för att bli sentimental. eller rent utav bögig så gör jag detta ändå.
men ibland saknar jag Karlstad mycket och då tänker jag på denna låten och blir lite gladare.
plus att filmen som är till passar in på nått sätt :)



/A

...Lillgamla snorungar. Ni vet, familjens vänner som har en 7-åring, som kan lite för mycket fina ord och har mer eller mindre blivit en liten jävla besserwisser lite för tidigt i livet. Ungjäveln kan inte leka normalt heller utan allt den gör ska ha en "mening". Typ sitter den och målar så är det inte för att lugna ner sig och sitta still utan för att det är "intellektuellt stimulerande". Bara kolla på barnprogram som ger någonting och som man lär sig något utav. Jag mår dåligt över dessa ungar. Okej det är sött en kanske två gånger om en liten säger något mer "vuxet", men när en ungjävel beter sig som att den läser på universitet när den är 7 är det inte kul längre.
Tänkte lägga en lite lista här på fula och äckliga lillgamla snorungar vi minns:

1.Tjorven
  Motivering: Given första plats. Behövs knappt närmare beskriving. Saltkråkan har aldrig varit så nära kollektivt självmord, en dryg liten äckelunge som bara ställer dumma frågor och tror hon är lite för gammal.

2.Karl-Bertil Jonsson
Motivering: Denna 14-åriga äckel fjunis som också har lite övertro på sig själv och med självaste Robin Hood som Idol tror att han är mycket smartare och klokare än vuxna.

3.Amy Diamond
Motivering: Här behövs egentligen ingen närmare beskrivning heller. Tjejen sjunger om att hon ska få den kärlek hon förtjänar när hon är 9. Vadfan förtjänar man då, lördagsgodis på sin höjd?! Det är faan inte kosntigt tjejer tar livet i tidig ålder om dom tror dom ska ha familj innan dom är 15....

Kom gärna med mer förslag på ungjävlar ni minns.

// V
 

Idag är mitt är mitt liv lika roligt som det brukar vara dessa dagar. Jag försöker mer eller mindre packa ner mitt liv i kartonger här på "låglandis" men jag hittar hela tiden ursäkter för att inte göra det, typ logga ut och in på facebook 30 gånger. Så vad har hänt idag då?! Jag har tagit emot post, visade sig att det låg en fet bonuscheck där i eftersom jag och A samlat ihop hela 2521 poäng. Men att läsa utifrån bonuschecken så är nog inte 2521 poäng så jäkla mycket. A har nog dragit in det mesta på alla backar bland-drickor han festat loss på härnere. Men jag blir lite sådär fundersam vad man får poäng för därinne, tycker nog dom borde göra om det lite. T ex borde man få mer poäng om man åker och handlar på tider när andra inte handlar, så man inte skapar onödiga köer. Och tvärtom om man är där och handlar när alla andra handlar, fast man egentligen kan handla vilken tid som hellst, då borde man få poäng avdrag. Fast det är klart, då skulle ju britt och rune här under mig samlat ihop så mycket minus att dom fick en skuldsedel hem från ICA.

Med Posten kom även Sverige häftet aka "tattarkatalogen". Den var inte så rolig att läsa, fanns bara erbjudanden om att gå med i filmklubbar, eller ta förmånliga lån eller rent av köpa en porslinssamling. Då jag inte fann detta intressant bläddra jag snabbt fram till underklädessidan, men jag blev inte gladare av det då modellerna var fula och underkläderna som ut som grytlapparna jag gjorde till mormor i slöjden.

Har även under dagen fått ett samtal om en som ville titta på lägenheten. Att dömma av hennes Svenska gissar jag att hon är från Asien då det lät ungefär såhär; " Hej äl de du som äl viktol? Ja lingel angående lägneheten.....". Så nu måste jag nog plocka undan lite om jag ska ha besökare här...

Nej nu har jag inte tid att blogga mer då jag måste koka kaffe och kolla lite på tv. Hej då.

//V

Idag skänker jag en tanke till alla hycklare, oärliga och patetiska människor. Det är synd om er! Så synd att ni borde fundera på om livet verkligen är värt att leva...

//F - tack för inspirationen maja

Det har varit dålig uppdatering på bloggen. Även jag tar på mig min beskörda del på 25% och ber om ursäkt.
Många bollar i luften just nu, därav även en idétorka. Så jag tänkte ta upp en sak som snurrar i mitt huvud just nu..

- vad är det med alla dessa "1000 medlemar och Patrik adopterar en unge"-grupperna på Facebook? var och varannan dag så får man en invit att gå med i en grupp där någon ska göra någonting för ett vistt antal medlemmar. det är bara det att 1000 medlemmar är helt omöjligt och denna grupp är enbart rolig för de personer som skapat den. humorn i detta för dessa personer vara även i högst 3 dagar sen är det helt utdött och man har ett onödigt projekt bland sina grupper.

vill även nämna leksands idrottsförening.. nej just det, det ville jag inte..

// Jr. V

Eftersom bloggandet var bedrövligt på slutet då kanske inte riktigt gnistan funnits och viljan att såga saker inte funnits så tänkte jag faktiskt skriva lite om vad som verkligen hänt i livet eftersom mailboxen nu svämmat över av mail där folk vi att vi berättar mer om oss själva.
Okej nu har det inte riktigt varit så att det varit speciellt hårt tryck på det men det låter coolt att säga så och sen ha en anledning till dom andra grabbarna på redaktionen om att få skriva om sitt egna liv, vilket jag egentligen tycker gör lite ont, men i brist på annat kan man ju alltid såga sig själv. VARNING! Ni som tror att ni ska få läsa ett vanligt Ambivalent blogg inlägg med inriktning humor bör sluta läsa här.

Intervju med mig själv 2009-03-19

Så vad händer i V's liv egentligen? Vad snurar i hans huvud?
Just nu gör V sina sista dagar i Karlstad för den här våren och sommaren iallafall, framtiden låter jag vara osagd. Det känns både bra och dåligt. Bra att få komma hem ett tag och få lite nya rutiner och få återförenas och göra duon "bröderna dålig människa" hel igen. Dåligt på så vis att V egentligen trivs ganska så bra här, har träffat fantastiska människor, vissa som kommer vara för resten av livet. Så det är med en viss sorg i hjärtat som V packar ner sina saker, men samtidigt om hopp och ser en bra framtid.

När jag denna dag träffar V sitter han i sin soffa, mjukisbrallor och en trött t-shirt och har precis tagit hand disken. Killen ser sliten ut efter en hård gårdag då han både jobbade och sen spelade en viktig match.
Är du sliten?
-Ja det är klart kroppen börjar säga ifrån men jag står forfarande upp och tänker inte ge mig förrän vi grejat det. Men det är klart, det tar på psyket att leva med press, speciellt vissa dagar om man bara går hemma då hinner man tänka lite för mycket, men nu har jag iallafall jobbat en del på slutet vilket gjort livet lite lättare. Så det är nog snarare huvudet som är slitet jämfört med kroppen även om ryggen börjar säga ifrån nu.

I bakgrunden hör man spotify som kör Kc and sunshine band.Det är med ett haltande steg V går och hämtar kaffe kannan och fyller på våra koppar.
Vad har du gjort?
-Haha jag har sån fruktansvärd träningsvärk i vänstervaden, jag och F spelade badminton i måndags. Det blir så när man får använda muskler som vanligtvis inte använder.
Hur gick det när ni spelade?
-Haha inga kommentarer, men som vanligt gick det hårt till, dock inga sönderslagna racket denna gången.
Haha jasså, har det hänt?
-Ja det har hänt, är väl rätt lindrigt ändå mot vad jag har gjort förut när förlorat något. Jag är väl vad man säger en fruktansvärt dålig förlorare, men jag är hellre det än en bra fölorare.
Ojj varför det?
-För att jag vägrar ge mig förrens jag vunnit, och viljan att vara bäst är det man brinner för.
Är du lika som person i vanliga livet också?
-Svårt att svara på, det ska nog inte jag bedöma. Men det är klart att det speglar en i vanliga livet också, jag vill ju alltid vara bäst. Men som person tror jag nog i grunden att jag är ganska ego, men det är alla människor mer eller mindre. Sen är det klart att man försöker vara en ödmjuk person genom livet, det kommer man långt på, men i slutändan är det ändå en egoistisk handling att agera så för att man vet att man själv vinner på det.

V tittar ut genom fönstret på den soliga eftermiddagen som lyser utöver Karlstads förort. Den sista snön har precis börjat avlägsna sig från backen och man kan börja se vårens första tecken. 
Under den här delen av intervjun märker jag allvaret i V's blick, någonting som säger mig att det verkligen kommer från han hjärta det han säger.

Det låter som att du har rätt bra självförtroende?
-Ja det ska jag nog inte sticka under stolen med, jag är rätt självsäker. Det är klart att jag ibland har mina stunder då jag tycker livet är piss, men i det stora hela har jag självförtroende, ibland lite för mycket som min mamma brukar säga.
Är det mycket groupies till er hockeyspelare då?
-Haha för det första vill jag nog inte kalla mig hockeyspelare, jag är en kille som gillar att utöva idrotten, inge mer. Hockey är ingen livsstil jag vill förknippas med. Groupies vet jag inte om det är så mycket på den här nivån, vet ju inte hur det är i andra städer, men man kan ju inte säga att man märkt av det i munkfors speciellt. Klart man kanske märkte av att man blev mer populär i min förra klubb, men i den staden var hockeyn större och man var mer igenkänd där.
Men får du mycket tjejer överlag?
-Det är sånna här frågar man ska svara svenskt och ödmjukt på och säga att jag inte hade klarat det utan mina vänner osv?! Det här med tjejer har väl aldrig egenligen varit ett problem för mig och mängden tjejer har man väl mer eller mindre kunnat bestämma själv. Kan låta kaxigt men det är sanningen. Jag blir jätteglad av komplimanger och tycker alla tjejer som försöker är värda en chans, men jag har en tendens att tröttna lätt då jag är alldeles för kräsen, så jag kan nog kanske ha krossat nåns hjärta ovetandes vilket jag är ledsen för, då jag aldrig menat någon nåt illa. Jag har så fruktansvärt svårt att bli kär. Men karma kommer nog betala tillbaka mig en vacker dag också.
Men hur ser drömkvinnan ut då?
-Bra fråga, jag har nog inget direkt utseende ideal så där, jag vet ju att jag har haft en tendens att falla för korta tjejer, men det är nog bara en slump att det blivit så. Men drömkvinnan är den som kan vara min bästa vän, den som jag kan berätta allt för, den som jag kan skratta och gråta med. Den som jag varje dag gör allt för göra glad. Den som helt enkelt får mitt hjärta att hoppa ett varv varje gång jag ser henne.
Låter som ett rätt bra ideal?!
-Ja det är det men det gör en rätt kräsen också och det är inte lätt att hitta denna kvinnan. Speciellt när man har nära polare som redan fyller många av behoven, som man redan har ruskigt kul med, då ska det mycket till för att man ska släppa det för någon tjej. Man vill ju inte sitta hemma på mys och tänka på vad polarna är ute och gör för kul, då är man lite fel ute.
Så om man får fråga, träffar du någon nu?
-Skulle jag sitta här med dig då?!

Märker att V blir aggresiv av min fråga, kanske ett känsligt ämne. Så jag leder snabbt in på ett annat ämne.

Så hur ser framtiden ut?
-Först och främst väntar dom sista kvalmatcherna som vi ska fixa, sen får man se vad som händer med hockeyn efter det. Kommer hem till dalarna sen för resten av våren och sommaren för jobb. Ska en sväng till Spanien med Ambivalenta i sommar vilket jag ser fram emot fruktansvärt mycket. Det är väl den framtiden jag vet just nu.

Okej, då får jag tacka dig för den här pratstunden!
-Tack själv, det var trevligt!

// V

Och jag tar på mig 25% av skulden. Jag är alldeles för trött på livet för att sitta här och skriva någonting vettigt. Det enda ni får av mig idag är en filmsnutt. Och de e najs!



//F

Det råder lite att göra på Låglandsgatan. Nu har tråkighet nått nya höjder. Såhär i finanskrisen spår när jobben börjar bli mindre osv så får man på bästa sätt försöka roa sig, och tro mig, det är faan så mycket tråkigare än att jobba. Min dag har ungefär sett ut såhär:

Vaknar första gången 9:30. Väljer att äta lite utav en lättare frukost.
09.47.Går och lägger mig igen i brist på annat.
11.52 Vaknar av att sigge ringer och undrar om han får käka sin lunch här, jag precis nyvaken blir lycklig som ett barn av det händer något och nästan skriker; JAAA det får du! Gör mig själv lite mer frukost.
13.01. Sigge åker, mitt humör sjunker direkt under 0 och jag har inget att göra.
13.03 Slår på någon kanal som visar nåt typ ordjakten program och sitter på allvar och är fullt med i programmet och kan inte förstå att inte folk kan "Köksredskap" med Ledtråden STEK_ANNA.... ring förfaaan ni vinner ju pengar. Nej just ja, det är ju inte bara att ringa kom jag på efter ett tag....
13.21 slår på Facebook och drygar mig mot min syster, som vanligt är hon helt grym på att ta saker med en nypa salt......
13.32 Lägger en tanke på att jag kanske borde diska. Tar till slut det mogna beslutet att skita i det och istället prioritera Livskvalite......
13.34 Efter ett kort toa besök bestämmer jag mig för att räkna bilar som åker förbi på E18. Tröttnar efter 43 sekunder.
13.36 kommer på en fantastiskt briljant Idé att jag ska göra några armhävningar. Gör ca 25 st innan jag tycker det är lite överskattat med armhävningar.
13.38 slår på xboxen och spelar en match Fifa. Är sådär kul då jag vinner alldeles för enkelt och ger upp efter en match då jag anser mig själv som världens bästa Fifa spelare...
14.02. Börjar tänka på det där med lunch. Kommer på att jag har lite gräddstuvad pytt i panna i frysen så efter många om och men reser jag mig ur soffan och lagar mig en enormt bra Lunch. Äter sedan min lunch, väldigt nöjd över att jag gjort nåt vettigt denna dagen.
14.32. Bestämmer mig för att ta ett glas bläbärssoppa till efterrätt, vilket jag tror kommer resultera positivt i att min mage blir gladare.
14.34 Funderar på att städa rummet, men tycker att det är överskattat och sätter mig hellre och skriver ett totalt fantasilöst blogginlägg.
14.45 kommer mitt under bloggandet på om jag skulle göra om martin stenmarcks låt "sjumilakliv" ni vet " jag vill kasta loss..." Kommer bara en rad innan det blir tråkigt och det lät ungefär såhär "Jag ska ta mitt liiiivv....."
15.01. tar på mig ordentliga kläder.
15.04 skiter i att blogga något mer nu. Ska väl börja fundera på det här med att åka och träna snart, kanske koka sig kaffe, bara det är ett projekt för mig.....

//V

 

Så fort jag försvinner några dagar från bloggen blir det ett jävla liv, protestlistor skapas, A's mailbox fylls av mail där folk undrar om jag dött, polispatruller sätts in för att leta reda på mig, rykten sprids att jag ska ha gått och blivit nån jävla John Lennon......
Jag kan iallafall bekräfta här och nu att jag lever och mår bra och att all eran oro kan vara över. Men kanske ska jag ta denna oro som en komplimang, att man trots allt någonstans är ett ankare på bloggen, mer säger jag inte om det med risk för interna bråk om löner på redaktionen.....

Min egna version angående min frånvaro är ganska enkel, det har varit alldeles för mycket människor och saker som gjort för ont att jag inte riktigt vetat vad jag ska hacka på. Kanske har jag mjuknat, vad vet jag, men jag har svårt att tro det, då det räcker med att gå ute på stan i 5 minuter och man har sett tillräckligt med saker som gör att man skulle få ihop en hel roman om onda saker och man har hunnit tänka på 6 månader på kumla....

Vad ska jag börja såga? Att aftonbladets största nyhet i söndags var att Magnus Hedman och denise Lopez var på kärlekspromenad? Alla människor som följer popmodet och tycker dom har hittat sin identitet? Listan är så lång och jag orkar inte fortsätta.......

Eller en grej vill jag nog såga, människor som verbalt ger sig på mina syskon, jag kan bara säga en sak, då ger ni er på mig mig indirekt. Kom till mig och bråka istället för att ge er på dom som har sin ödmjukhet kvar, om ni tycker ni har en kommentar som ni tror kan knäcka så sig den till mig. Tveksam till hur ni lyckas då min ödmjukhet är obefintlig och självkärlek är alldeles för stor........

Okej jag kom på en till grej att såga, kravallerna i malmö. Är människor dumma i huvudet eller? Att ge sig på en tennismatch för att deras landsmän krigar känns lite B, lite svensk feghet faktiskt. Om man nu står för mänskliga rättigheter osv och tycker att Israelerna gör fel som bombar palestinierna, då ska man väl inte ge sig på en tennismatch? Någonstans säger det mig att man ska behandla andra som man vill bli behandlad själv. Ska då oskyldiga Tennisspelare från Isarel, som faktiskt representerar sitt land på andra grunder än krig, som representerar sitt land på drömmar och framtid om att lyckas inom sin idrott, ska dom då få skit för det?!  Nej just ja, är man från Israel är man automatiskt djävulen, liksom tyskar alltid kommer vara Nazister och smålänningar alltid kommer vara snåla.
Nej ni demonstranter borde tänka om en gång och koncentrerat er på att heja fram Sverige till att vinna matchen istället för att slå sönder vår egna polis. Ni tycker att Sverige inte skulle ställt upp på matchen. Varför? Att ställa upp matchen var väl det mest riktiga beslutet som gjorts på länge, att faktiskt visa att alla Israeler inte vill kriga, vilket vissa verkar tro. Men det är klart,finns det en chans att spöa en snut kan man ju alltid finna anledningar, så jag antar att denna var tillräckligt stor. Har för mig att dessa demonstranter brukar säga att " man ska inte kriga, krig föder alltid mer krig", inget dom verkar leva efter själva iallafall...

Men den svenska fegheten avgjorde ju detta och det är ju lättare att ge sig på ett tennislag på 20 man än att faktiskt åka ner till Israel.... Sen kan man ju undra vart våra söta demonstranter var när OS i peking var, det är väl ett land som står för minst lika mycket förttryck och sjuka lagar som Israel gör om inte mer. Då var det inga sönderslagna polisbilar i Sverige inte, men det är klart, USA är ju inte inblandad där och kommunismen verkar ju fungera bra......

// V

Om du är häst och misstänker att du inte är far till erat barn... utan har misstankar om annat...






"men jag har ju bara varit med dig ju....."


/A

har fått en helt ny infallsvinkel på en gammal låt.
Smokie - living next door to alice....

Vilken jävla tönt han är som sjunger egentligen.
killen har bott där i 24 år, och har inte kommit till skott.
han har inte ens kunnat säga hur han känner för henne. man tycker att han bör ha kunnat hitta ett litet tillfället att smyga in det nånstans.
vid brevlådan på morgonen? på nåt hyresgästföreningsmöte? när hon klipper gräsmattan?
bor han i lägenhet, isåfall så kan han ju bjuda över henne på en fest. eller klaga på tvättider.
vilken mes. sen har det väl gått ännu längre tid sen han gjorde låten, och jag har inte hört nått nytt.

sen är det ju lite stalkervarning på killen "Twenty-four years just waiting for a chance,
To tell her how I feel, and maybe get a second glance"
snuskigare gubbe får man leta efter.
det får ju Fredrik Åkare att verka fullt normal. han som pilla på Cecilia Lind vet ni?

och sen så är det den populäraste kareoke låten för män i medelåldern... det säger så mycket om svenska män.


/A

- Ja, om vi tror att vi har sårat någon ringer vi och ber om ursäkt. Vi har ingenting emot Kent. Både jag och Björn har Kent-plattor i skivsamlingen, säger Gustaf Norén.

Norén säger att han gärna skulle träffa Kents sångare Joakim Berg "på neutral mark mellan Eskilstuna och Borlänge och ta en fika. Så kan vi gråta ut tillsammans, komma överens och gå därifrån som lyckliga människor.

dom är inte så kaxiga dom där mando diao när det väl kommer till kritan...
bättring..

/ Jr. V

slösurfade på wikipedia och läste lite om Mando Diao.
och ibland känner jag att jag älskar musik!







/A

Varje gång jag går på stan, går på krogen, ser på TV eller bara är så iakttar jag människor. Det spelar ingen roll hur många likadana blonderade tjejer med tuperat hår och snedlugg jag ser, det är alltid bondraggarna jag förunnas av mest. Bondraggarna finns i alla städer och kan beskådas nästan överall. Men framförallt dom ser alla likadana ut allihopa. Det spelar absolut ingen som helst roll vart någonstans du åker i vårat avlånga land, dom finns där! Så efter många år av beskådning och nogranna analyser så kommer här min slutsats av en bondraggarprototyp:

Byxor:

Passformen har ingen större betydelse däremot är det viktigt att hänget på byxorna är av rätt karaktär. 20-30 cm
från kalsongkanten skall byxans överdel vara placerad, om man tycker det är jobbigt att mäta så kan man ta ungefär
5 cm från då att stjärtspringan börjar att ta form. Märke på jeans är inte av någon större betydelse men jag har märkt att
Jack & Jones egna jeans är gångbart.

Tröja:

Här kan passformen komma att spela in en mindre roll. Den ska gärna vara av modell mindre och om så går ska den även ha några år på nacken. Ett par märkesförslag skulle kunna vara; Fox, DC Shoes, Circa eller någontyp av sydstats/ Eddie Meduza-tröja.

Skor:

Här är det viktigt att skorna är av helrätt modell, det ska vara skateskor av modell större. Med modell större menar jag givetvis inte att man ska gå och köpa sig för stora skor til storleken utan att man ska välja en sån "blaffig" modell som möjligt. Märkesförslag här är; DC Shoes (mest populär), Circa, Fox m.m.

Huvudbonad:


Här har vi pricken över "i:et", grädden på moset, kepsen! Den sönder böjda volvokepsen med flamesatteralier. Kepsen skall placeras i en 45° vinkel upåt om man ser personen ur ett profilperspektiv. Obligatoriskt är även att ställa håret under själva skärmen i samma vinkel, detta även lite tuppkamaktigt så att håret slimas längs skärmen.

Accesoarer:
Snusdosa (bak), plånbok med tillbehörande kedja, Volvo 240 eller Epatraktor.

Utbildning:
Fordon eller liknande.
Ingen alls.

Musik:
Eddie Meduza
eller något i stil med "Fågeln Roger "

// Jr. V

När man som litet barn såg något intressant ville man alltid gå fram för att se vad det var för något. Sedan kom föräldrarnas reaktion, antingen positiv eller negativ. Typexempel när den negativa reaktionen kom:

• När man skulle gå fram till en främling
• När man stirrade på en synligt homosexuell människa
• När man för första gången såg en afrikan och började närma sig
• När man stannade upp för att kolla på någon riktigt tjok människa på matvaruaffären
• När man skulle kolla iite närmare på en handikappad

Och nu undrar folk på allvar varför vi har är så rädda för att prata med nya männiksor, varför handikappade inte är jämställda med oss icke funktionshindrade och varför vi har fördomar och en negativ bild av homosexuella, utlänningar och missbrukare?

//F

Var det bara jag som trodde att popstjärnestatusen i Sverige skulle slå lite högre än detta?

Han bränner Min telefonräkning på Stureplan och åker runt och spelar popmusik.. och han kommer undan med det, som en hjälte. Nej!

// Jr. V

Efter en lugn ock skön helg har vi, ambivalentapojkar, uttökat vårt medlemsantal till fyra. Efter en längre tid som hangaround till oss fullvärdiga ambivalentamedlemmar har nu en gosse tagit klivet upp till den stora gemenskapen.

"Efter en lång och minst sagt hård prövotid kan vi med stolthet presentera Viktor Olsson som fullvärdig medlem hos oss på ambivalenta, slutprovet klarade han galant och vi anser att han är mogen att axla rollen som en ambivalent pojke"

BIldbevis på detta kommer senare. Vårt absolut senaste rekrytering kommer gå under signaturnamnet junior V, då vi redan har en skribent med signaturen V. Hoppas ni är lika glada som vi!

// Ambivalentapojkar