Putte Ekwall

Om vår så omtyckte sportjournalist Patrik Ekwall hade varit homosexuell så tror jag han hade varit kvinnan i föhållandet. Se bilden så behöver jag inte argumentera särskilt länge...



Notera även den fina böj han fått på luggen, läckert!

//F

Stilmissar

Igårkväll såg jag en stilmiss utan dess like. Värre än jeansen instoppade i tubsockorna, solglasögon utan soligt väder, foppatofflor och för tajta skjortor.
Det var en kille som hade kommit på superidén att stoppa in sin t-shirt i kalsongerna framtill. Kalsonglinningen syntes ovanför byxkanten och t-shirten var instoppad. Det var fanimej bland det fulaste jag sett. Har ni sett någon värre stilmiss är ni välkomna att berätta.

//F - Som nu inser att det finns grader i modehelvetet

Fula ord i svenskan

Svenskan som språk kan nog vara det mest osexigaste språket i världen och man tycker inte direkt bättre om språket när man bott i värmland i 4 månader. Vi har fruktansvärt många fula ord, vissa blir än fulare beroende på dialekt. Det jag tänkte ta upp och även vill att ni som håller i och läser våran blogg skriver in i gästboken något ord som ni tycker är fult.

Först ut som är ett av mina fulaste ord är ordet SMASKIGT. Hur äckligt är inte det? Tänk er själva, man har gått en halv dag och väntat på käk, magen bara skriker och man bara rusar in till lunchbuffén. Man hamnar bakom i kön, en bullmamma, som är aningen för glad i mat. Hon roffar åt sig av alla såser och sånt som normalt sätt klassas som kaloribomber. Plötsligt ser hon att det bjuds pannkaka med grädde och det börjar genast vattna i munnen på henne. Det är då hon säger nåt som skär sig totalt genom öronen " Göran, titta det finns pannkakor, SMASKIGT va?!!" Man äcklas av hela situationen och det blir inte bättre av att hon slicker sig runt munnen när hon öser på pannkakorna pch viskar för sig själv "mmm smaskens"! En annan börjar fundera om man egentligen var så jävla hungrig och om pankaka är så gott........

//V
PS.Det är synd att hon inte lever i COD(call of duty) För då hade hundarna kommit och bitit henne...........DS

Pinsam tystnad på 30 mils avstånd



Alldeles nyss lyssnade jag på mix megapol där en radiopratare skulle berätta en kul grej som hände i morse. Min morgon hade inte varit sådär kanonkul så jag hoppades att hennes skämt skulle förgylla min dag. Fylld av spänning och förväntan satt jag där och väntade jag på den roliga berättelsen.

Hon berättade att hennes pojkvän hade gått upp, tidigare än vanligt, för att duscha. När hon sedan kom in i badrummet stängde han av vattnet, stack ut huvudet från och frågade henne om han luktade apa. Han hade inte använt något schampo och undrade nu om det gick bra ändå.
Efter sin roliga(?) berättelse började hon att skratta, det tror jag hon var ensam om....

Kanske borde mix megapol se över sin personalstyrka.

//F


Är det bara jag?

Eller tycker inte ni också att de afrikanska piraterna borde ha stora piratskepp med sjörövarflaggor på, träben, käpp, ögonlapp och en papegoja på ena axeln?
Jag antar att man inte kan få allt här i livet, men visst vore det kul...



Ingen rolig utstyrsel...

//F

Min illusion, dröm och hägring... DTPA

Under en utekväll på en av stadens alla krogar mötte jag hennes blick. En känsla av värme och glädje spred sig genom kroppen. Hon log mot mig och jag mot henne. Hade det inte varit för den tatuerade 110-kilos-muskelpaketet-med-rakad-skalle som satt bredvid henne hade jag nog i alla fall funderat på att gå fram.
Efter ett tag gick killen och tankarna börjde genast flöda. Vem var denna mörkhåriga, tatuerade, with good bodyshape kvinna med ett sånt sug i blicken som inte kan beskrivas med ord. Och framförallt, vad ville hon mig... Men ändå tog fegheten över och jag vågade mig inte fram till henne.
 
Några veckor senare under en ute-torsdag på samma krog fick jag syn på samma kvinna. Den här gången hade jag bestämt mig för att prata med henne. Jag gick in och hälsde på några vänner längre i på krogen, detta skulle bli ett misstag större än jag kunde ana. Hon försvann lika fort som hon kom, på mindre än en minut var hon försvunnen.... Hon blev vid detta laget en myt, vid namnet: DPTA = Den Tatuerade På Ankan. Finns verkligen denna kvinna på riktigt? Eller är hon bara en illusion?

Under en fika i måndags satt jag och V och kollade på allt folk runtomkring oss. Vi fick syn på en kille som trodde att vi fortfarande levde kring milleniumskiftet. Han bar svarta adidas goodyear, för stora jeans, en gammal svart huvtröja och ett SVETTBAND runt vänster handled. Frisyren gick i big-brother-tema. När vi sedan går förbi hans bord så möter jag hans fika-dejts blick. Hon ger mig en varm blick och ett leende, plötsligt går det upp för mig att det är Den tatuerade På Ankan han sitter och fikar med.

Jag frågar V rakt ut: Vad fan gör den tatuerade på ankan med den där jävla svettbandskillen? Ingen av hade ett vettigt svar. Vissa frågot här i livet finns det inga svar på.

Nu vet jag i alla fall att hon finns på riktigt. Men fortfarande får jag leva i ovisshet, jag vet ju inte hur det hela hade slutat om jag för några veckor sedan hade vågat mig fram. Kanke hade jag varit lika lycklig som svettbandskillen och fått en alldeles underbar träff med henne...

//F Som vid nästa tillfälle har lovat sig själv att prata med denna mystiska men ack så intressanta kvinna!

Hamburgare?


Mcdonalds, som är förmodligen världens mest kända varumärke.
Jag lärde mig en intressant sak om det, det var två bröder som startade hela Kedjan.

dem här två bröderna hette alltså Mac och Dick.
och det är ju uppkallandet till donkens mest kända burgare  Big Mac.
då funderade jag varför inte den andra brorsan också fick en likadan burgare uppkallad efter sig.

Men sen kom jag på att namnet på hans burgare kanske inte klingade riktigt lika bra...

/A

Tidsmaskin

Människor har i mordern Tid alltid haft en vilja att resa genom tiden. För att få en liten bild av hur det kan vara produceras det mängder av filmer och böcker där man reser genom tiden. En del sysslar även med så kallade LIVE Spel (icke svenska spels internet tjänst) för att få känna på hur det är att leva i en annan tid. För rent tekniskt sätt vet dom FLESTA utom kanske vissa särskillda grupper att det är omöjligt att resa genom tiden, och även rent teoretiskt om man bortser från dessa svarta hål som det påstås att man ska kunna resa genom men vilken jävla nytta har man om sån fysisk fakta?

Men jag skulle vilja döda myten litegrann om att det inte går. För tänk efter nu, man behöver egentligen inte åka särskillt långt för att åka tillbaka i tiden. Vill vi tillbaka till 100 e.kr så skulle en sväng genom afrika ta en dit. Folk bor i hyddor, gör skålar av lera och äter gröt. Eller kanske vill du tillbaka till 1980, ja då kanske en tripp till ett polskt barnhem vore nåt. Tänk dig alla sveriges urtvättade mussepigg tröjor samlade på ett ställe! Eller är du sugen på lite 40-tal, jaa då är nog en trip genom ryssland rätt val, slitna byggnader och människor, inget har förändrats sen kriget! Eller vill du kanske åka framåt i tiden? Då säger japan eller dubai, byggnader som för att bräcka varandra som snarare liknar rymdbaser än fin arkitektur.
Men nej vänta, jag tror det allra bästa tror jag är att åka tillbaka 10-15 år. Och man behöver inte åka särskillt långt. Tänk er stället, där adidas brallor med knäppning på sidan är råcoolt, där canada goose(sunnes folkdräkt enligt  F) är fruktansvärt på, eller kanske ett coolt svettarmband runt hanleden och ett par otroligt heta goodyear adidas pjux! Jag tror nog dom flesta vet vart man ska ta sig då! Till platserna och tiden där man fortfarande är äckligt het om bär en New era keps, ett par crocs eller en fet halskedja! Ni vet vad jag talar om, buschen, där alla är kusiner med alla. Där man till och med utvecklat ett eget språk! Där den lokalt annordnade marknaden sista helgen i april är årets höjdpunkt, när man kan frossa i baconchips och t-shirtar med vargar som ylar i månsken. 

Nej fyfaan nu låter jag som ett jävla storstads svin, någon wannabe modevetare/trendsättare vilket jag i själva verket inte är. Jag är ingen modeföljare, jag har det som är behagligt, men tycker att mycket av det som är mode kan vara snyggt. Men jag kan inte låta bli att tycka synd om dom som bor 2 mil bort, som vill följa mode, som inte har tillgång till internet, och där posten har utdelning en gång vart fjärde år, då är det faan inte lätt. För hur förklarar man via en röksignal att modet idag är Håkan och att foppatofflor inte är så jäkla fräsigt, inte så jävla lätt. Det enda som går att förklara via röksignal verkar vara när ÖB säljer ut camobrallor för 149 spänn med 24 pack cola på köpet exklusive pant.....
Så snälla Svenska politiker, förbättra kommunikation till buschen.....

// V 


Följetången fortsätter..

Vad vore Patrik Ekwall utan sin avskyvärda frilla?

Förmodligen tagen på lite större allvar.



//F

Intressant läsning...

I veckan läste jag aftonbladet där det stod om en 15-årig kille som svimmat av efter 20 timmars konstant dataspelande. Han hade även druckit stora mängder energidryck. Och helt plötsligt svimmade han och ramlade ner från datastolen. Ja, vem fan hade trott något annat? Vem inser inte att inte är hälsosamt att spela dataspel i 20 timmar i sträck och bara dricka energidryck?

Det mest idiotiska är att gå ut i tidningen med det. Skämms inte killen och hans föräldrar nog som det är? Och vilka normalbegåvade föräldrar låter sin 15-årige son spela dataspel i ett dygn?

Eftersom allt annat i samhället är så uppstyrt borde man nog i framtiden se över om människor inte ska behöva göra någon slags ansökan innan de får skaffa barn....



//F

Lite Tips nu när kylan kommer

Nu är det tider i Sverige då det är lite kallare ut och man blir hela tiden uppmanad om att klä sig varmare och hålla sig inne i värmen. Vi på ambivalenta har fått erfara andra problem som kan hända när det blir kallt.
Så här när det blir kallt så är det många av oss som hellst skulle vilja komma hem till en varm och go partner som kan värma en både utanpå och innanpå. Vi gör oss extra fina såhär års då klädbutikerna ebjuder mycket "höstfint" och vi är kanske lite extra desperata att träffa någon. Vi bjuder till alla möjliga olika dejter för att kunna lära känna personen ifråga någorlunda bra. 
Ett dejting sätt som vi tänkte höja ett varningens finger för är det här med att dejta i Bilen, det här att man helt enkelt inte törs gå in till personen i fråga utan hellre tar det ute i bilen. Det kan aldrig gå bra. Tänk er själva, ni sitter där, kl är runt 23.30, ni har satt igång den så sexiga stolsvärmen och stereon går på full rulle då man såhär dags på dygnet sänder karlavagnen. Ni har precis hunnit prata om hur dagen varit och du har kanske hunnit med ett av dina "höstskämt" som du lyckats bryta Isen på ett riktigt snygg sätt med. Precis när det börjar hetta till så slår steron av, stolen kallnar, instrumentbrädans ljus slocknar. Du tänker "va fan händer?". Du provar att starta bilen men bilen ger inget svar.  Du börjar nu inse vad som har hänt. Batteriet har laddat ur och hur ska du nu lösa den så innan harmoniska situation som genast blivit en smula pinsammare? Mamma sover, pappa sover, så vem ringer man strax innan 24 en tisdagkväll? Att man ska ha sån otur, att BMW:s lyxserie fick lov att sätta i ett skitbatteri för att den stora racermotorn skulle få plats. Typiskt otur. Och inte nog med det, det börjar bli kallt ute, och den så innan glada dejten börjar bli lite kall och uttråkad. Så vad gör man?

Det är tur att man då känner 2 bröder, som forfarande är vakna så här dags. Den ena med en BMW sportbil som snabbt kommer till hjälp och kan överföra sin energi via startkablar. Den andra brodern, med en gudagåva att lösa teoretiska frågor angående prylar, och med ett fullrättsprov till datorkörkort på meritlistan kommer också till stor hjälp. Det är tur att du känner oss, nattens hjältar.
Dejten slutade till slut lyckligt ändå, bilen startade och det hela avslutades trots allt med en kram. Så såhär kan det gå om man inte tänker sig för vilken bil man kör istället för att man sitter och tänker när man ska få hångla.
Bifogar även en bild där ett snille spekulerar hur man ska lösa problemet!

// V


Ett bra försök

Vår skribent och vän, A, försökte sig på ett litet practical joke idag. Han hade satt ut en annanons på blocket där det stod att jag ville sälja en 50" plasma-tv. Nypriset var 35000kr men jag skulle nu sälja den för 4000kr.
Det startade med ett sms från en spekulant, redan då började jag genomskåda vad som skulle att hända. 1 timme efter att annonsen lades ut hade jag ca 10 missade samtal. Sedan slog det med att jag kanske skulle börja spara och driva med människorna som ringde. Det var roligare än jag trodde!

Man kunde tydligt höra besvikelsen i människornas röster när jag meddelade att teven inte fanns. Dom skulle ju precis göra sitt livs kap och tjäna in sådär runt 30 000kr. Det enda som stoppade dem var två snorungar med för mycket tid (och humor?)
Vi fick oss ett gott skratt iallafall.

Ps. Blocket kanske skulle börja med ett Varningsmeddelande på hemsidan: Tro inte allt du läser. Ds.



//F

Krav?

nu när allt är igång igen så förstår jag att ni kanske skulle vilja skriva ett gästbloggsinlägg.
men vi har lite krav på våra gästbloggare.
du ska väl ha en bra skrivuppfattning.
rolig humor, och ha fått en inbjudan.
men det viktigaste av allt så ska du ha en söt storasyster,
Lämna in numret till henne och börja skriv.

Det kanske var dags att berätta detta?

(glömde bort att berätta att det kan funka om man är proffs i ett lag i toppen av allsvenskan)
/A

Blocket krig

Jag och mina kompanjoner här på ambivalenta brukar ju kunna ha lite roliga tricks för att göra vardagen mer spännande än vad den är. Nu har våran medarbetare A haft lite för mycket tid över och lyckas startat ett krig här, ett Blocket Krig.
Det hela började med att jag fick ett mail om jag skulle skickat en intresseanmälan på en permobil, där jag bland annat skulle ha skrivit "finns det snökedjor eller dylikt till den?"  Någon timme senare smäller det till igen i mailboxen och tant vid namn Berit har just svarat detta intresse mail. Det fanns tyvärr inga snökedjor men hon kunde gärna ta reda på mer info om jag ville. Min Sjuka bror i ett nötskal, men detta var inte nog.

Helt plötsligt dyker det upp svar angående samlartallrikar där jag ska ha sagt " dom här var ju fina, har dom två årgångarna innan, dom här skulle göra min samling komplett". Sen dyker det upp ytterligare en angående trädgårdstomtar och då ska jag ha sagt "ojj dom va fina dom, men hur tåliga är dom mot skott med luftgevär, min son har en förmåga att leka runt lite....".

Så känner ni för att göra någons vardag lite roligare så kan ju ett tips vara att lägga en intresseanmälan på något FINT på blocket åt en kompis. För detta var väldigt kul och jag skrattar fortfarande för mig själv innan jag somnar över vilka Ideer A har......

//V


Ett givande samtal.

jag och F(förstår fortfarande inte varför vi använder bokstäver).
Men jag satt i varjefall med F och diskuterade livet medans vi levde ut våra drömmar genom tv-spelandets förtrollande värld.
och då diskuterade vi vänskap och han säger då dem orden "jag tycker att man säger, Jag älskar dig för lite, till vänner"
jag satt och funderade, för att varenda 15-19 tjej som har haft en polare i två veckor slänger ur sig den termen som om det vore Julaftonsbröllop för kannibaler.

Men hela den här diskutionen tar mig tillbaka till i somras, när jag och en av mina bästa vänner, låt oss kalla honom Niklas, för att han heter det.
Vi var på en förfest med en annan av mina Bästa vänner, Som heter Viktor O, men vi kallar honom Johnny Fever.
På denna förfesten finns det givetsvis alkohol, och vi blev salongis ganska snabbt. sen blir vi sådär sentimentala som man blir. och vi börjar berätta hur mycket man har saknat varandra och älskar varandra.
Sen kommer niklas med uttalandet, "det finns en anledning varför man inte säger detta när man är nykter.
hur skulle det se ut om du sitter brevid en gammal polare och ni är spiknyktra och kollar på tv, sen droppar du kommentaren 'jag älskar dig', det är klart man blir klassad som galen, eller kanske bög?"

Och visst, det håller jag med honom om.
Men tänk om man skulle börja med det, att säga det lite mer (till de man verkligen menar det såklart).
Skulle vi Svenskar bli mer öppnare då?

/A

Tillbaka till verkligheten

Efter en tids paus från bloggen är jag äntligen tillbaka! Det har varit en hektisk vecka där städerskor slutat och den efter den andra vill ha en bit av kakan när man är "kändisbloggare". När då även skrivkrampen slår till väldigt olägligt blir man sömnlös av all media som ringer ner och undrar varför man inte skriver. På aftonbladets nöjessidor rullar löpsedeln om hur man gått in i väggen eller har en personlig kris. I själva verket har det väl kanske inte riktigt varit på den nivån även om man haft det lite svårt att komma på bloggmaterial. Men nu är jag iallafall tillbaka och ni kan med stor sannolikhet räkna med en del inlägg av erfarenheter jag varit med om framöver.

Tänk berätta lite om mina tjejproblem, eller ja, egentligen kanske det inte är tjejerna det är fel på, utan det är jag som är felet. Det är iallafall vad jag vill få dom och tro,,,,,,
I alla fall så träffade jag en tjej under i början av mitt tredje år på gymnasiet. Från första början var det hon som hörde av sig och visade sitt tydliga intresse. Jag, rätt nonchalant, var väl sådär intresserad men jag bestämde mig ändå för att ge henne chans. Vi bestämde oss för att ses en kväll, över en film, lite godis och jaa resten av paketet som en sådan kväll innebär. Pinsamma tystnader, lätta "ofrivilliga" beröringar och känslan av att hon är lite mer intresserad än mig.

Med låga förväntningar gick jag till en träff som visade sig bli en positiv överraskning för mig. Hon var trevlig, inte allför fjäskig, inte för stor panna, lespade inte osv...... det här kunde ju kanske bli rätt bra ändå! Hela kvällen avslutades med en puss, självklart på hennes initiativ, med på ett konstigt sätt tyckte jag inte hon var så på, som annars brukar vara ett av mina stora problem. Vi bestämde oss för att ses igen men det var där det hände nåt.

Dagen efter, började med ett sms på morgonen där det stod god morgon och att hon hade haft så trevligt igår osv. Jag svarade och vi smsade en stund. Någon timme senare, när jag befinner mig i skolan, piper telefonen till igen. "Hej hur är det? Vad gör du? PUZZ" Här börjar man ju ana lite oro, Hon har ju förfan nyss frågat hur jag mådde, dessutom sa jag att jag skulle till skolan också, vad fan tror hon? Snäll som jag är svarade jag iaf, lite halvt ointresserad, men ihopp om att detta agerande var en engångsförtelse. Men mitt hopp rann snabbt ut i sanden då hon efter lunch skicka ett nästan identiskt sms igen. Denna gång blir jag lätt irriterad men kan även bero på att hon avslutade med att skriva "tycker om dig, Sötiz!" På ett dygn hade hon gått från 0 till 350!!! Och höll dessutom på att sms jaga mig på ett sätt som nästan kan klassas som hets mot folkgrupp! Och att hon dessutom byter ut sina SSS till ZZZ ska vi inte tala om hur mycket jag vill hugga av mig armen och kasta den på henne!

Droppen kommer när vi är på stan ihop senare på eftermiddagen. Vi går in ihop inne på åhlens, jag drar mig bort mot musik hyllorna, och hon hittar något annat dylikt att kolla på. Att min då 1 och en halv minuts frånvaro då ska resultera i sms tror man bara händer i Kalle anka. " Hej! Vad gör du Sötiz? Puzzisar!" Jaa vaa faan trooor du ditt trekvartsmongo, jag är ju på åhlens med dig! 

Alltså tjejer kan vara på, ibland för på. Men frågan är om inte denna tjejen spelar i en helt annan liga! Ja menar trodde bara det var Zorros dotter som stavade allt med Z men denna tjejen borde nog kolla vad mamma gjorde på antonio banderas välgörenhetsgala i slutet av 80-talet!

//V

I finanskrisens fotspår...

Likt börskrascher och bankkonkurser så börjar även våran blogg rasera. Detta för att vi för tillfället bara är en skribent kvar då brödraparet A & V inte tillsatt ny hushållspersonal än. Vi håller tummarna för att ny personal är påväg snart så de kan göra bejublad comeback på bloggen. Ikväll tänkte jag bjuda på ett filmklipp som vi har skrattat och gråtit glädjetårar åt många gånger.... Vi presenterar Albins busringning!



//F

Avhopp från bloggen?

Frågorn är många om brödraskibenterna A och V har slutat att blogga. Detta kan jag nu dementera. Det har varit lite få blogginlägg från både A och V de senaste dagarn, men det har sina förklarliga skäl.

Deras städerkska, matlagerska och tvätterska har blivit avskedade pga "låg arbetsmoral och osympatiskt bemötande till sina arbetsgivare".  Nu när dom är helt utan hushållspersonal och måste alltså sköta alla hushållssysslor själva. Tufft liv när man kommer från den övre-överklassen och fått allt i livet serverat på silverfat. Nu måste bröderna sköta detta helt själva, då förstår vi alla att de inte hinner med att blogga. Men dom har nu annonserat efter ny hushållspersonal, så innan platserna är tillsatta kommer det nog bli så att jag får hålla bloggen vid liv...

Ps. Är någon intresserad av att söka dessa lediga tjänster är  ni välkomna att skicka ett mail till oss på ambivalenta, bifoga gärna bild. Ds

//F

Jag ställer mig frågan...

Vore det inte bäst för oss alla om Linda Rosing aldrig deltagit i Big Brother?

Hon hade då varit helt okänd för allmänheten, jag tror det hade varit det bästa för oss alla inklusive Linda själv. Som vilken Miss World deltagare ville även Linda hjälpa världen, hon skapade Unika partiet. Partiet fick 222 röster vid förra riksdagsvalet. Tanken börjar ju krypa inpå om verkligen alla i vårt land ska ha samma rösträtt? Jag anser nog att 222 stycken inte borde få delta i nästa riksdagsval....



Kan ha viss förståelse för de som röstade på Unika partiet hon ser ju ut att vara en seriös och klok kvinna. Nästan lite feministiskt utseende och klädstil.
Nog skulle vi slippa slentriana debatter i plenissalen, till och med Göran Persson hade nog visat livstecken om Linda klev upp i talarstolen i denna utstyrsel...

//F

Jag frågar folket..

Är det bara jag, eller blir ni också rädda när ni ser henne?



//F


Dagens största gåta....

Dom är runt 175 cm långa, har kort hår, bristande iq, svarta långbyxor och en t-shirt i alldeles för liten storlek. Alla ni som satt er fot på ett gym någongång vet vilka jag talar om: GYMBIFFARNA!
Ofta glider dom omkring som om de vore gymmets kungar eller Guds gåva till mänskligheten. Men vad som gjort dem börja träna gym 6ggr i veckan och dricka proteindrinkar är förmodligen deras mindervärdeskomplex. Ilskan för att dom råkade bli några centimeter kortare än den genomsnittlige västerländska mannen har varit deras drivkraft. Eftersom de inte kan föra sin talan kan de nu äntligen kan de hävda sig med hjälp av sina muskler.

Konstigt nog verkar de ha kommit överens om en dresscode som består av svarta långbyxor och en t-shirt av lite för liten storlek. Långbyxorna är ganska lättförklarade, för inte har jag väl någonsin sett dem träna ben i samma utsträckning som de pumpar upp överkroppen. T-shirten är väl förmodligen det viktigaste. Där får man ju chansen att visa upp vad man har att komma med. Välsvällda överarmar och feta bröstmuskler verkar prioriteras högt.

Intressant faktum är även att många av våra kära gymbiffar, milt sagt, är ganska självupptagna. Mycket av tiden går åt att beundra sig själv i speglarna. Vet inte riktigt om man ska skratta eller gråta. Underhållning blandat med tragik på högsta nivå.
Tro det eller ej, det finns en sort som är värre. Grabbarna som tränar i linne. Så osmakligt fult så man skäms över att vara människa. Dom vet att dom är stora och vältränade men inte fan behöver man skylta så förbannat.
Det är som om en välhängd kille skulle gå naken på stranden bara för att få visa upp sin enorma balle.



//F








Hur man skriftligt bestämmer ordningen i vardagen.

I Sverige på offentliga platser har vi olika lagar och regler vad man får göra och inte göra. Det är väl framförallt i omklädningsrum man känner igen skylten " Din mamma jobbar inte här, plocka undan efter dig". Nu har även restaurang branschen börjat tagit efter det. Men som vanligt i Sverige kan man inte säga till på skarpen utan det blir liksom bara en mesig skylt.    


På Ett av stadens restaurang-ställen finns det en glassmaskin man får utnyttja för lite efterrätt på lunchen. Då har man då satt upp denna skylten!  Varför i helvete ska man vara VÄNLIG och inte använda kaffekopparna till glassen? Får jag inte vara arg och låta bli att använda dom? Nej tydligen så har dom bestämt att jag ska vara vänlig. Inte lycklig, sur ledsen, neej vänlig. Lilla landet lagom Sverige anger tonen direkt med 2 ord. Bara för att dom lata jävlarna får lov att spola ur koppen lite extra, det tar typ 5 sekunder mer. men nej, jag ska vara VÄNLIG att låta bli. Sen för att inte tala om avslutningen på detta hotet, "Med vänlig hälsning Hovmästaren". HOVMÄSTAREN, vafan, tror dom att dom jobbar på slottet eller ambassadens kök? Sen låter ju inte en VÄNLIG HOVMÄSTAREN så jäkla respektingivande heller. Eller vad händer om jag nu förbannat tar en kaffekopp och bara sprutar glass i den. Kommer hovmästaren snärtar mig med prislistan på champagnerna?
Nej jag tror nog att man skulle behöva tänka över detta, för just nu tar jag en koppjävel varje gång. Man kanske skulle kunna skriva "Använder du kopparna till något annat än kaffe kommer du att äta glass genom ett sugrör resten av livet, Med VÄNLIGA hälsningar köksslaktaren Bulten". 
Vi på ambivalenta kommer återkomma med ett nyskrivet förslag till restaurangen inom ett par dagar.....

// V


Hur är det möjligt?

Läste om en 38-årig grekisk man som var vilse på Hannovers flygplats i en vecka. Det ska nu utredas hur han kunnat gå vilse på flygplatsen i en vecka utan att upptäckas.
Jag tror det finns en enkel lösning. Mannen var förmodligen bara jävligt stönig och vägrade be om hjälp. Vi har väl alla sett någon sketch där en man och sin fru kört vilse och mannen vägrar fråga om hjälp, för det här kan ju han lösa själv. Tror han.

Förstå den envishet som krävs för att man ska vänta en hel vecka innan man erkänner för sig själv att man är vilse och att man beslutar sig för att be om hjälp. Snacka om stönig snubbe!

//F

Vart tog du vägen...

Leif "Loket" Olsson. Du var en av Sveriges mest kända tv-personer under det lyckliga 90-talet. Du snurrade vinsthjul, öppnade luckor och underhöll oss på din göteborska. Du kanske inte var den som kvinnorna ville ha, eller männen ville va, men du hade ett varmt hjärta och du tog bingolotto till oanade höjder.

Var det ytligheten hos tv4 producenterna som gjorde att du försvann eller var dom helt enkelt bara avundsjuka på din popularitet? Det riktiga svaret vet bara du...
Visst kan det funnits en viss hatkärlek till dig men vi saknar din värme och den glädje du spred genom rutan till oss alla. Så Loket, vart tog du vägen?



//F

Del 2

Vad vore Basshunter utan alkohol?

Jo en hemmasittande, arbetslös datanisse.

Finns inte särskilt många människor som njuter av Basshunters symfonier i nyktert tillstånd. Därför är slutsatsen enkel! Skulle alkohol förbjudas, så skulle Basshunter bli arbetslös.



Inte så snyggt med innebandyfrilla med snelugg och kostymväst med linne när man är en bit upp i tjugoårsåldern. Tragiskt får jag konstatera att det finns människor som "lånat-looken". Det rekommenderas icke!

//F

Hemska hemska Abbe

ska följa Vs spår och skriva om mina hemska barndomsminnen.
Svt som vi vet har en förmåga att skrämma barn, det har vi ju läst oss fram till.
en som verkligen har någonting att göra med det är den här killen




Ni vet precis vad jag pratar om Abbe i madicken. Visst han var mysig och rolig, och en kille att se upptill.
Han fick oss att skratta och gav oss värme i sin kärlek till sin trötta alkispappa.
Men en dag, så vände han hela Junibacken mot mig. Jag glömmer aldrig synen av det.
Man trodde man återigen skulle få se ett mysigt astrid lindgren avsnitt, med allt vad det innebär.
Han berättade för Madicken att det fanns spöken (redan då skulle man ana oråd)
och det puckot madicken går på det, och jag kan väl erkänna att jag inte var bättre.
Natten kom och Abbe skulle visa madicken spöken. Han skulle gå och locka fram dem sa han....
det aset lockade inte fram några, utan det människohatande kräket tar på sig ett lakan själv och springer fram och skrämmer vättet i hela sveriges framtid.
Ni vet, ni har försökt att förtränga det, men ni vet.
Abbe är ett as.

/A

Från vän till mobbare

Jag brukar ha en liten förkärlek till att berätta historier om min barndom och ikväll är en sådan kväll då jag tänkte lätta mitt hjärta lite.
I ornäs där jag växte upp gick jag mina låg och mellanstadie på den lokala lilla skolan. Jag var idrottskille, så jag spenderade många av mina raster med fotboll, innebandy eller något annat som innebar tävling. Jag gillade att stå i centrum och roliga timmen var väl kanske då jag fick briljera som mest. Jag var ju lite av klassens pajas, sa vad jag tyckte och tänkte vilket verkade gå hem hos många.

Som tur var hade jag en kompis i klassen som också hade samma humor som mig, vilket gjorde oss till en grym duo sista timmen på fredagarna. Nu kanske inte våra uppträdanden var jävla bra egentligen, stefan och christer hade nog till och med kunnat klassas som bra i jämförelse med oss. Men det gjorde inget för klassen älskade oss ändå, en femtaklassares humor gillar ju iof stefan och christer så det gjorde ju kanske sitt.

Jag och min humor kompanjon blev väldigt bra vänner ett tag där i femman och vi gjorde roligt av allt vi kom på. Vi kom på smeknamn på lärare, skojade runt med klasskamrater. Vi kom på sjuka historier om ett julbords underlägg som fanns i matsalen, som vi sedan skrev ner och lämnade in som arbete och även läste upp på roliga timmen. Allt var frid och fröjd och jag hade en kompis som jag hade riktigt kul med.

En dag så lekte vi ute och plötsligt pratar vi om musik och min kompis säger att han gillar Elvis. Jag som då inte var nåt större fan av Elvis utan mer gillade otroligt coola BSB(Backstreet boys) säger då; " men elvis är ju inge bra, han bara åt och knarkade ju". Vi skrattade lite och lekte väl glatt vidare. Men jag anade nog inte vilken skada mina onda ord hade gjort.

Dagen därpå kom inte min kompis till skolan. Fröken ropade på morgonen upp att han var hemma för att han mådde det dåligt sen sa hon att hon ville i enrum tala med mig. Mitt hjärta började klappa snabbt och jag blev orolig vad jag kunde ha ställt till med. Fröken tog in mig till ett mindre rum och förklade att min kompis var hem för att jag hade mobbat honom. Jag blev iskall direkt och kände en klump i magen. Jag blev tvungen att ringa min mamma för att bestämma möte med henne och min kompis och hans föräldrar efter skolan. När jag pratade med mamma brast jag ut i gråt för jag visste inte vad jag gjort utan bara att jag tydligen skulle ha mobbat honom.

Senare på eftermiddagen var det då dags för möte. Jag hade gått och varit spänd och nervös hela tiden för vad jag hade ställt till med. Min mamma kom och jag mötte upp henne, hon verkade inte speciellt glad på mig över vad jag kunde ha gjort och rädslan jag hade skar sig genom hela kroppen. Vi kom in till rummet där min kompis, hans föräldrar och min fröken satt. Vi satte oss ner och min kompis mamma började tala om vad problemet var. Han hade blivit ledsen för att jag kallat Elvis knarkare och därför valt att stanna hemma från skolan. Det hela angav tonen på mötet och vilket JÄVLA Kalle-anka problem det egentligen var. Men när min mamma fortfarande återberättar det skrattar hon väldigt åt stämningen när hon tänker på hur hon håller sig för skratt när en fullvuxen morsa sitter och skäller ut någon annans son för att ha kallat Elvis knarkare. Ta en 11-åring på sånt allvar är ju ändå rätt skönt! Tänk då nästa gång du röstar, den här kvinnan har också rösträtt, kvinnan som ser en 11-årings ord som något livsalvarligt.


Ibland önskar jag att jag kunde resa tillbaka i tiden, för faan vad jag skulle ha sågat kärringjäveln idag! Men jaa vad gör man, lika bra att leva vidare Livet som "Mobbare" här på bloggen. För Elvis var faan fet och knarkare, jag säger ju som sagt bara vad jag tycker och tänker!

// V


Dagens ris..

...går till våra svenska klottrare/graffitimålare. När jag satt och slösurfade fick jag se graffiti från USA, får erkänna att grabbarna där ligger ett steg före. Skärpning nu alla svenska graffitimålare!







Om något liknande skulle presteras tror jag till och med att saneraren skulle vägra ta bort det, han skulle iallafall tveka. Ge oss mer konst i samhället. Vi är många som ofrivillgt blir drabbade av popkulturen (inget ont om håkan, det blir gärna hatisk stämning då) så ge oss något nytt!

//F

Osäker på dansgolvet

Om du känner dig, som jag, lite osäker på dansgolvet är det bara att göra såhär:



Inga problem nu när man vet hur man ska göra!

//F

När jag drog en nit....

Alla människor går mer eller mindre på olika minor här i Livet. Jag var med om en sådan grej för ungefär 2 år sedan. Jag hade spanat in en tjej, ni vet sådär "för snygg för mig"-tjejen. Jag lyckades genom en kompis hjälp få tillgång till hennes nr för att överhuvudtaget på nåt sätt visa att jag levde. Tjejen ifråga visste väl kanske vem jag var lite halvt men mer än så var det inte så därför behövde jag ju göra mig hörd genom ett välformulerat sms. 
Jag skrev sms:et och pirret direkt efter startade genast, får jag något svar, vad kommer hon svara osv. Tiden började gå och jag blev otålig, efter 5 min klättrade jag på väggarna. 

Dom 5 minutrarna blev plötsligt till timmar och helt plötsligt hade det gått ett dygn. Fortfarande inget svar. När det sedan hade gått två dygn blev jag nästan orolig om sms:et hade gått iväg så jag skickade om det. Då, som en blixt från en klar himmel kom ett svar. Med stor förväntan öppnade jag sms:et men möttes av en stor besvikelse. Ungefär "Hej! det är bra. sj? kram". Här hade man lagt ner hela sin själ i att skriva att man tyckte hon såg bra ut och att man var intresserad och till svars får man kanske sitt livs sågning mellan raderna! Ja menar, om hon inte anser att hon sågade så har hon nog vissa sociala problem. 

Jag svarade iallafall glatt tillbaka som om inget hade hänt och tänkte att hon kanske är nervös av sig. Svaret jag får efter det skiljde sig knappt från det första. Även om hon är intresserad kan hon väl iallafall använda sms:et fullt ut och skriva det istället för 6 ord. Blir ruggigt dyrt pris per ord i slutändan........

Så jag märkte ganska snabbt att mina chanser var inte så jättestora. Men min stolthet var kraftigt skakad. Hur kunde jag bli så sågad utan att hon ens kände mig? Jag fick ju aldrig någon ärlig chans. Så 1 år senare såg jag henne igen och tänkte, varför inte, jag gör ett nytt försök. Det skulle jag aldrig ha gjort. Ytterligare en gång lyckades jag sänka mitt återvunna självförtroende. Lika kall som för ett år sedan var den vackra madame! Jag hade blottat mig själv en gång till och få till svar en käftsmäll utan dess like. "Alltså, jag vet inte om jag vill träffa dig, men vi kan ju vara kompisar. Vi kan ju prata över msn och så?" Jävla kalle-anka!! Vilken geni problemlösning! "vi kan ju prata över msn?" Är hon 12 eller? 
Okej jag är bitter som faan, hatar att bli nobbad, men att bli nobbad med en jävla disney-klubben fras var ju kanske inte vad jag trodde om henne. Så såhär i efterhand kanske jag är rätt glad ändå att hon inte utnyttjade sina sms fullt ut.


Det lustiga var att idag så var jag ute med min vän(även vän med nobbartjejen) på stan och stöter då på denna tjej med en av hennes vänner. Jag säger hej men helt utan respons, eller jo, hennes kompis är iallafall tillräckligt uppfostrad för att säga hej. Men dom går snabbt fram till min kompis, kramar henne och frågar hur det är. Och där bredvid får jag stå, och ja, skåda detta skådespel, blir totalt ignorerad i en situation som är stelare än mina hemgjorda pepparkakor. Att det gått 1 år sedan vi hördes sist spelar tydligen väldigt stor roll och det gör tydligen att man inte ens kan säga hej. Ytlighet när den är som skönast!
Jag kanske helt enkelt borde fråga chans via en lapp nästa gång........

// V 



Stämningsrapport

Förra veckan skrev jag om att vi ville försöka få bort den stela stämningen som så ofta infinner sig i det svenska samhllet. Vi vill helt enkelt göra vardagen lite roligare. Vi kan skönt konstatera att vi är fler som har samma åsikt, denna skylt såg jag till min glädje i helgen.



Ps. Försök bidra till ett roligare Sverige Ds.

//F

En ny upptäckt..

.. om dessa tjejer igen.
Jag hade tanken i somras, men visst Sex and the City-filmen är det ett väldigt snack. och jag har ju sett nått avsnitt.
så då kunde jag väl gå på den filmen (inte ensam naturligtvis)

Efter att ha sett filmen så kände jag absolut ingenting. ingenting. och det är regissörens fel.
för på dem nästintill 2 timmar inte gör ett skit.. inte en gnutta av spänning, ingen tvist.
Alla som man förstod skulle vara ihop slutar det med att dem är ihop.
Men det som är det konstiga, att istället för att bli besvikna att deras favoritserie blev en skit film. så istället hyllar dem skiten.
och det är inte en tjej heller, utan det är ALLA tjejer.
Där är min upptäckt. Att alla tjejer gör det, även dem som inte har sett den än.
Då har vi fått ett "Kejsarens nya kläder" syndrom.
Alla går runt och säger att filmen är bra, bara för att dem måste. ingen vågar säga emot.
för det skulle att vara att svika sitt eget släkte.
Snart kommer det någon oväntad och säger, "men den där filmen var ju värdelös".
och allt släpper....

Men just nu, så undrar jag, Scarface och Gudfadern som är bland filmhistoriens bästa. Ska dem utmanas med Sex and the city - The Movie?
Det tvivlar jag på.

/A, Som väntar på förändringens vindar...

Tråkigt i Ludvika

Satt och läste runt lite på mina hemtrakters dagstidningar på nätet. Fick syn på en lite lustig artikel med överskriften "Bajsade på skolgården"(http://www.dt.se/nyheter/ludvika/article367940.ece). Några ungdomar i Ludvika har alltså vid 22.15 tiden igår inte haft så mycket för sig att det var lika bra att åka ner till skolan och bajsa. Ja menar, hur roligt är det att bajsa på toaletten hemma egentligen, det gör man ju ändå varje dag, och när det är fredag kan man väl få ha lite kul liksom! Eller så blev dom så less på alla tv-program som går på fredagar och utelivet för en tonåring i Ludvika är inget att höja till skyarna. 

Ja menar, lilla Julafton när Frida kommer till folkparken och spelar dunka mig gul och blå 7 gånger. Så jag förstår att man blir lite förbannad som ung i Ludvika. " Nej fy fan va dött det är ikväll, nu får det fan ta och hända nåt! Jag vet, vi åker ner och lägger en kabel på skolgården". Dom 4 grabbarna kastar sig in i sina epa-traktorer, ner till skolan, och sen bara skiter dom. 
Jag undrar lite, tog dom toapapper med sig, hur tvätta dom sig efter åt eller var det någon som var riktigt jävla dålig i magen?
Nej stackars ungdomar i Ludvika, det här är faan emot mänskliga rättigheter, att man ska behöva skita på skolgården för att kunna ha kul en fredag!

// V   


Dålig statistik

Ett fenomen som återkommer varje vecka är vårt "helg-tapp", vi brukar helt enkelt ha färre läsare under helgerna och vi brukar även skriva färre inlägg. Detta ser vi på ambivalenta givetvis som någonting positivt. Skönt kan vi konstatera att både vi och våra läsare har vettigare saker för sig under helgerna än bloggen.
Mardrömmen vore ju att va som modebloggarna och deras fanatiska fans som lever för deras blogg. Då skulle jag bli rädd!

//F

RSS 2.0